Samord­nings­bron

Förbunds­med­lem­marna använder arenan SCÖ för att mötas och disku­tera erfa­ren­heter, behov och de olika förut­sätt­ningar som var och en har i sina enskilda uppdrag och orga­ni­sa­tioner, för att i nästa steg kunna hitta sätt att åstad­komma en väl funge­rande helhet.

Initialt har ett mindre antal test­mil­jöer används för att lära och iden­ti­fiera behov och utma­ningar, men den lång­sik­tiga visionen handlar om att förbunds­med­lem­marna hittar sätt att för varandra tydlig­göra sina roller och mandat, och därefter länkar samman ordi­narie verk­samhet i syfte att förenkla de tjänster som brukarna efter­frågar.

Mål

Samord­nings­bron ska skapa en samman­hållen process som låter delta­garna röra sig från behov av stöd till själv­stän­dighet. För detta syfte verkar Samord­nings­bron för att:

• Delta­garna ska få en samman­hållen process, det vill säga undvika glapp mellan nödvän­diga insatser.
• Delta­garna ska röra sig från behov av stöd mot själv­stän­dighet.
• Det ska finnas en tydlig beskriv­ning av vägen från offent­lig­heten (behov av stöd) till arbets­mark­naden (själv­stän­dighet)
• Förbättra samordning/samverkan och dialog mellan medver­kande myndigheter/verksamheter med ansvar för målgruppen.
• Samverkan och dialogen med arbets­gi­varsidan ska förbätt­rats och det finns funge­rande nätverk med tydliga kontakts- och kommu­ni­ka­tions­vägar.
• Samord­ningen och samverkan mellan de delta­gande aktö­rerna fungerar väl och erfa­ren­he­terna från projek­tets genom­fö­rande blir en del av det ordi­narie arbetet.

Vision 2021

Visionen i närtid för Samord­nings­bron är att:

• Parterna ser värdet i att arbeta enligt bro-modellen.
• Utbudet och effek­ti­vi­teten på Samord­nings­brons lösningar konti­nu­er­ligt utvecklas.
• Metoder och rutiner finns väl beskrivna så att de enkelt kan utvär­deras och fram­gångs­rika insatser spridas.
• Lång­siktig finan­sie­ring är löst.
• Främja starka utbyten och gemen­samt utveck­lings­ar­bete över hela landet och även inter­na­tio­nellt.
• Skapa goda flöden – fler i arbete – som ger lång­sik­tigt själv­stän­diga delta­gare.
• Bygga nätverk med näringsliv och civil­sam­hälle så att delta­garna även får med sig ett socialt nätverk.

Bakgrund

Det finns idag ett stort antal indi­vider i vår region som står utanför arbets­mark­naden. Samti­digt är arbets­mark­naden i behov av arbets­kraft.

Indi­vider som fort­satt är i behov av stöd står ofta långt eller mycket långt ifrån arbets­mark­naden. Detta innebär att de har ett rela­tivt stort behov av insatser för att bli arbets­redo. Det kan även inne­bära att man är i behov av olika typer av anpass­ning och stöd i sitt arbete för att uppnå lång­sik­tighet.

Tidi­gare erfa­ren­heter

Om man har befunnit sig utanför arbets­mark­naden under längre tid kan man behöva en trygg och välkom­nande plats där man succes­sivt får bygga upp sin själv­känsla och sitt själv­för­tro­ende.

Tidi­gare erfa­ren­heter från det som kallas förstegs­verk­samhet (det vill säga tidiga insatser i vägen mot arbete/studier) visar att indi­vider många gånger fungerat väl i den isole­rade verk­sam­heten, men att det ofta saknas en naturlig väg framåt, d.v.s. nästa steg för indi­viden på sin resa mot arbete eller studier.

Studien ”Vägen till arbets­gi­varna” (Linkö­pings Univer­sitet Helix rapport 16:005) bekräf­tade att det finns en poten­tial att fler skulle kunna inklu­deras på arbets­mark­naden om samverkan mellan myndig­heter och näringsliv stärktes. Denna kopp­ling mellan offent­lig­heten och närings­livet är något som Samord­nings­för­bundet Centrala Öster­göt­land arbetar med, i syfte att fler indi­vider ska komma i syssel­sätt­ning.

En samman­hållen, agil process

Samord­nings­bron erbjuder en effektiv, samman­hållen process som leder till att indi­vider når själv­stän­dighet.

I den miljö som Samord­nings­bron utgör kan metodik och arbets­sätt läggas till och dras ifrån över tid, allt­ef­tersom varje del utvär­deras. Hypo­tesen är att modellen leder till ökad samverkan och tydliggör roller, mandat och ansvar hos de olika parterna, vilket mini­merar risken för att indi­vider hamnar mellan insatser och i ett ännu större utan­för­skap.

Teori bakom Samord­nings­bron har sitt ursprung i ett agilt förhåll­nings­sätt och evidens­ba­serad praktik. Genom arenan skapas möjlighet att verka och utvär­dera till­sam­mans, samti­digt som var och en behåller sin speci­a­litet.

Imple­men­te­ring

Erbjudna tjänster

• I dags­läget erbjuder Samord­nings­bron följande tjänster:
• Grund­läg­gande social arbets­livs­in­riktad reha­bi­li­te­ring
• Indi­vi­duell hand­led­ning i före­tags­lika miljöer
• Teore­tiska kunskaper
• Praktik på företag
• Personlig utveck­ling
• Ett nätverk av arbets­gi­vare
• Arbets­te­ra­peu­tiskt stöd
• En arena för gemensam utveck­ling för förbun­dets medlemmar
• Stöd­sy­stem för att iden­ti­fiera och åtgärda brister i systemen

Konkreta exempel hittar du bland våra insatser.

Imple­men­te­ring och lång­sik­tighet kommer att vara ett konti­nu­er­ligt arbete genom hela projektet. Ansvarig för frågan är projek­tets styr­grupp. Leda­mö­terna i styr­gruppen är repre­sen­tanter från parterna, vilka även varit del i fram­ta­gandet av ansökan, vilket borgar för hög delak­tighet och medverkan.

Arbets­givar­ko­or­di­na­torer

För att skapa håll­bara lösningar mellan arbets­ta­gare och arbets­gi­vare finns det även ett team av arbets­givar­ko­or­di­na­torer knutet till Samord­nings­bron.

Arbets­givar­ko­or­di­na­to­rerna, som arbetar med stöd av metoden beskriven i Vägen till arbets­gi­varna (Strind­lund & Ståhl, 2016) (DiVA), har fem huvud­upp­gifter:

• Att vara kontakt­person gentemot arbets­gi­vare
• Att matcha delta­gare mot arbete
• Att se till att intro­duk­tionen på arbets­platsen fungerar
• Uppfölj­ning på arbets­platsen
• Att säker­ställa att rätt stöd ges

Försörj­ning i Samord­nings­bron

Under tiden i Samord­nings­bron har delta­garna offentlig försörj­ning.

Det kan till exempel handla om akti­vi­tets­stöd, akti­vi­tet­s­er­sätt­ning, eller försörj­nings­stöd. Att hand­lägg­ningen mellan berörda parter sker samman­hållet borgar för att delta­garen inte hamnar mellan stolarna eller att det blir glapp och onödig väntetid medan delta­garen befinner sig i Samord­nings­bron.

Samord­nings­bron ger därmed ett samlat stöd för att ta sig från offentlig försörj­ning till själv­stän­dighet.

Erfa­ren­hets­ut­byte och metod­ut­veck­ling

Samord­nings­för­bundet Centrala Öster­göt­land (SCÖ) leder inno­va­tions­ar­betet inom Samord­nings­bron och doku­men­terar, följer upp och analy­serar utveck­lingen av hur arbets­sättet fungerar och förändras efter hand.

SCÖ arbetar även för att möjlig­göra sprid­ning av arbets­sättet och bjuder in till dialog och samska­pande av välfärds­tjänster. Därmed blir Samord­nings­bron även ett samman­hang för erfa­ren­hets­ut­byte och gemensam metod­ut­veck­ling för aktörer inom välfärds­sek­torn.

Samord­nings­bron vilar på värdeska­pande inno­va­tions­me­todik samt ett agilt och salu­to­gent, det vill säga brukar-cent­riskt, förhåll­nings­sätt. Allt sker i reell miljö utifrån varje indi­vids unika situ­a­tion.

Uppfölj­ning och utvär­de­ring

Utöver månads­re­do­vis­ning till Euro­pe­iska soci­al­fonden (esf.se) och SUS har Serus (serus.se) enga­ge­rats som extern utvär­de­rare i enlighet med ESF:s krav. Därtill arbetar SCÖ med att konti­nu­er­ligt följa upp Samord­nings­brons olika delar under hela projekt­tiden, och bidra till verk­sam­hets­ut­veck­ling. Genom ett syste­ma­ti­serat utveck­lings­ar­bete försöker vi vara så trans­pa­renta som möjligt i de steg vi tar och vem som gör vad i förhål­lande till dessa.

Avvi­kel­se­rap­por­te­ring — Lex Heller

Samord­nings­för­bundet Centrala Öster­göt­land (SCÖ) arbetar med ett avvi­kel­se­han­te­rings­sy­stem som kallas Lex Heller. Lex Heller är ett sätt att syste­ma­tiskt samla in kunskap om områden där samverkan mellan samhäl­lets aktörer brister. Avvi­kelser görs av personal som arbetar i samverkan, främst medar­be­tare som arbetar i insatser som finan­sieras av förbundet.

Rappor­tera i Lex Heller