Prognos: Fler unga kvinnor i behov av stöd

I Skol­ver­kets rapport ses en oroande trend: att flic­kors, och framför allt svensk­födda flic­kors, resultat i skolan försämras. Detta gäller både i årskurs 6, årskurs 9, och gymna­siet. Skol­verket skriver:

Köns­skill­naden i skol­re­sultat minskar och det kan framför allt förklaras av att flickor har försämrat sina resultat. Det visar en ny rapport från Skol­verket.

Flickor har under lång tid presterat bättre än pojkar i skolan men nu pekar statistiken på en ny trend: köns­skill­naden i skol­re­sultat har minskat och i årskurs 9 har skill­naden aldrig tidi­gare varit så liten som nu. Samma mönster syns i betygs­sta­tistiken för årskurs 6 och i gymna­sie­skolan.

Särskilt inom mate­matik minskar flic­kors resultat, och för första gången har pojkar bättre resultat i mate­matik än flickor. Det är svensk­födda flic­kors resultat som går ned mest, medan utlands­födda (både flickor och pojkar) höjer sina resultat.

Skol­verket skriver:

Vi ser en oroande utveck­ling bland flickor med svensk bakgrund, och detta oavsett vilket socio­e­ko­no­miskt område deras skola ligger i.

Stress, mående, ojämnt förde­lade stödre­surser i skolan, och använd­ning av sociala medier på fritiden bidrar till det försäm­rade resul­tatet:

Det finns ingen enskild faktor som kan förklara varför flickor som grupp har börjat prestera sämre i skolan, men flera studier pekar på att flickor trivs allt sämre i skolan, att de upplever mindre studiero och känner en ökad stress över skol­ar­betet.

Flickor upplever också i lägre grad än pojkar att de får stöd och uppmuntran från sina lärare och det finns tydliga skill­nader mellan könen när det gäller till­gången till särskilda stödin­satser. I flera studier syns en påtag­ligt negativ utveck­ling när det gäller flic­kors mående och hälsa och det kan kopplas till såväl skol­re­la­te­rade faktorer som till en ökad använd­ning av sociala medier på fritiden.

Prognos

Om flic­kors skol­re­sultat kommer att fort­sätta ligga på samma nivå som pojkars, kommer vi att inom några år se ett lika stort behov av insatser för unga kvinnor som unga män. Det gäller till exempel:

• KAA (Kommu­nala akti­vi­tets­an­svaret)
• Anställ­ningar med bidrag / Jobbga­rantin för ungdomar
• Vuxen­ut­bild­ning, yrkes­in­tro­duk­tion, folk­hög­skola
• Ungdomsmot­tag­ningar och kura­torer (för psykisk ohälsa), even­tu­ellt också akti­vi­tet­s­er­sätt­ning
• Försörj­nings­stöd.

Detta kommer att kräva resurser av alla samord­nings­för­bun­dens parter, men med risk för att kommu­nerna kommer att få stå för merparten av kost­naden och försörj­nings­stödet.